Livets hjul (2003)

Livet är ett hjul. Vi börjar längst nere, arbetar oss uppåt och sedan åker vi ner igen. Vi föds, lever och dör medan hjulet snurrar hela varvet runt. Det är ett varv som kan se mycket olika ut och vara av skiftande längd, men om lyckan är med oss kan vi vara säkra på att ta oss runt.

I Ki-duk Kims Livets hjul befinner sig huvudpersonerna på motsatt sida av hjulet. En medelålders munk som bor i ett spartanskt hus på vattnet i en förunderligt vacker dalgång har tagit sig en lärjunge, en liten pojke som ännu inte lärt sig att respektera sin omvärld. Filmen skildrar dels den lilla pojkens haltande väg uppåt mot mognad och erfarenhet, dels den äldre munkens väg nedåt mot livets slut.

Berättelsen är indelad i fem delar med rubriker efter årstiderna. Originalets titel är just Vår, sommar, höst, vinter och vår igen. För varje årstid har 10-15 år gått och det blir därför ett hisnande perspektiv på livet och dess snurrande hjul. Det utdragna tidsperspektivet ger filmen en känsla av evighet.

Dong-hyeon Baeks episka foto fångar årstidernas charm; sommarens ihärdiga monsunregn, höstens färgrika prakt, vinterns vita kyla och isbelagda vatten. Vildmarkens oredigerade lugn härskar i dalen. Det är en stillhet som kan kännas, en fridfullhet som det går att ta på. Och ändå blir det aldrig tråkigt. De få saker som händer är dramatiskt genomarbetade och fyllda av motstridiga känslor och inre spänning.

Över filmen tronar en andlighet som aldrig stör. Den är något som kan förstås av alla. Begrepp som vishet, lärdom, renhet och enkelhet finns i alla samhällen och inte bara där buddhismen praktiseras. Tematiken är universell.

Livets hjul är en världsfilm och en del av 2000-talets sydkoreanska filmunder. Just 2003 var ett särskilt lyckat år. Förutom denna godbit tog Memories of murder och Oldboy världen med storm. Det är tre väldigt olika filmer som förenas av hög berättarteknisk kvalitet och banbrytande visuella idéer och som verkligen förtjänar att upptäckas av en bredare publik. Betyg: 9.