Filmen är ett kammarspel som i huvudsak utspelar sig innanför hemmets trygga väggar. Familjen, som driver en snabbmatsrestaurang i samma fastighet, leds i praktiken av Ashok som är gift med Radha (Shabana Azmi). Hon kan inte få barn och därför har han vigt sitt privatliv åt religiösa aktiviteter. I huset bor också Ashoks bror Jatin. Han driver en videoaffär intill restaurangen och har på grund av Radhas fertilitetsproblem tvingats in i ett arrangerat äktenskap med Sita (Nandita Das). Uppdraget är att skaffa fram en arvinge till familjen, men problemet är att han är förälskad i en annan kvinna. Båda de nygifta makarna är därför missnöjda med situationen. I hushållet bor också Mundu, tjänaren, som tar hand om familjens överhuvud (teoretiskt sett), brödernas mor Biji. Hon kan inte längre uttrycka sig i tal och förmedlar tafatt sina känslor med en ringklocka.
Ingen av karaktärerna är helt lyckliga inombords, men de har funnit sig i sina öden. Livet fortgår som vanligt ända tills Sita, filmens huvudperson, börjar hitta vänskapen hos Radha. De umgås allt mer intensivt och närgånget. Relationen växer och hotar slutligen att krossa traditionens makt…
Deras förhållande är tabu. Det är förbjuden kärlek, längtan och förhoppningar. Elden är åtrån som bränner och gör ont. Den är också ljuset som lyser upp och värmer, som förgör och ger nytt liv i samma flämtande sekund. Denna känsla fångas upp av det mättade färgfotot, där både ljus och skuggors skiftande lyster behandlas med samma konstnärliga anspråkslöshet.
Den numera Kanadabaserade indiskfödda kvinnliga regissören Mehta leker med elden när hon berättar en så här pass progressiv och djupt feministisk historia. Fire är ett mycket bra och annorlunda drama där traditionen utmanas av moderniteten inom ramen för en vanlig indisk familj. Se den för det vackra kärleksbudskapet som tillsammans med närvaron i Amzis och Das skådespeleri gör upplevelsen komplett. Betyg: 8.
No comments:
Post a Comment