DVD: Apocalypto (2006)

Djungeln används frekvent som en metafor för något farligt, primitivt, ett ställe där kontroll och säkerhet saknas och den starkaste överlever. Samtidigt är det rent konkret en fysisk miljö som ofta kallas för regnskog, en krävande plats som få människor frivilligt skulle besöka. De enda som med nöje dyker in i den okända, fuktiga växtligheten och konfronterar vilda djur är antingen galna vetenskapsmän eller nippriga äventyrare med dödslängtan.

Men Mel Gibsons djungel i Apocalypto (inspelad i Mexiko) är enbart djungel i sin mest råa form. Där finns bara ursprungsbefolkningen och de vilda djuren i skuggan av mayafolkets civilisation. Och där finns bara en enda dominerande instinkt: att överleva.

Jaguar Paw (Rudy Youngblood) är filmens centralfigur. Han är en ung indian med ledaregenskaper, lika mycket stark kämpe som han är en duktig jägare. Men en natt händer något fruktansvärt och han hamnar i en livshotande situation där han tvingas kämpa hårt för sin överlevnad...

Det är svårt att göra en ärlig beskrivning av en film utan att avslöja för mycket av handlingen. Just i Apocalypto vinner åskådaren oerhört mycket på att inte känna till vad som ska hända. Identifikationen med huvudkaraktären blir mycket lättare när överraskningarna väl börjar dyka upp.

Mel Gibson är säkert galen, vilket många bilder har indikerat, men han är också en förbaskat skicklig actionregissör. Apocalypto är koncentrerad till en enda känsla, en enda målsättning. Huvudkaraktären ska försöka överleva och som han försöker. Med ett drivet ursinne i foto och klippning blir det fart och dynamik i njutbar förening. Och allt verifieras av James Horners musik som följer pulsklockan med klinisk precision.

Apocalypto liknar ingen annan film och framförallt skiljer den sig rejält från den stora massan actionfilmer. För det första genom att alla i filmen pratar mayaspråk och för det andra genom ett nytt perspektiv på våld. Ja, våldet är nog grövre än i genomsnittsfilmen, men det känns aldrig omotiverat. Blodigheten och brutaliteten fyller en nödvändig funktion, ett direkt syfte, och det hör sannerligen inte till vanligheterna.

Att se på Apocalypto är som att bli kramad av en vänligt sinnad boaorm i över två timmar och överleva. Du sitter fast från minut ett och du inser genast att du gillar det. Ditt hjärta börjar slå snabbare och sinnena är på helspänn. Du känner att du kommer att klara av det och plötsligt har tiden gått, greppet lossnar och filmen är slut. Med ett saligt leende på läpparna varvar du ner. Betyg: 8.