För den som är bekant med filmer som Heat, The Insider och Collateral kommer Manhunter att bli ett kärt återseende. Redan 1986 hade alltså Michael Mann hittat den stilistiska medvetenhet som han sedan gjort till sitt signum. Det handlar dels om ett genomtänkt bildspråk där bredbildens möjligheter tillvaratas, dels om en polerad lyxig känsla i miljöskildringarna. Inspirationen kommer till stor del från TV-serien Miami Vice som han skapade och producerade.
Manuset, även det skrivet av Mann, är baserat på Thomas Harris roman Red Dragon. Det handlar om Will Graham (William Petersen), en legendarisk FBI-agent som fick fast den ökände Hannibal Lecktor (ja, han heter så i filmen). Nu har Will dragit sig tillbaka med sin hustru och son för att leva ett stillsamt liv vid havet, långt bort från mord och kaos. Men så en dag kommer hans förre chef, Jack Crawford (Dennis Farina), på besök. En sällsynt hänsynslös seriemördare härjar. Han har redan tagit kål på två barnfamiljer och nu behöver de Grahams hjälp för att komma vidare med utredningen…
Genom att använda ett par intetsägande poplåtar placeras en i övrigt tidlös film mitt i trummaskinernas 1980-tal. Även kompositören Michel Rubinis mullrande synthslingor skapar stämning. Men mest av allt är det bilderna som talar. Mann och fotografen Dante Spinotti vet hur man utnyttjar hela bildytan. Detaljer i förgrunden finner symmetri med bakgrunden och flera gånger börjar det med en närbild som sedan långsamt zoomas ut på ett mycket effektfullt vis.
En nyckelroll för hur filmen utvecklar sig är Dr. Hannibal Lecktor, den bildade seriemördaren. I The Silence of the Lambs lyckades Anthony Hopkins hitta ett manipulativt hypnotiskt röstläge och en otäckt genomträngande blick. Han blev Hannibal helt enkelt. I Manhunter är Brian Cox mer återhållsamt obehaglig. Han använder rösten och blicken (ögonbrynen) men inte i samma utsträckning som Hopkins. Däremot har de ett liknande kroppsspråk, utan onödiga rörelser, som ett rovdjur i väntan på sitt byte. Både Cox och Hopkins har intressant nog ett förflutet som hyllade brittiska teaterskådespelare.
Manhunter är en mycket spännande thriller. Mann bryter romanens struktur genom att låta den obehaglige mördaren Francis Dollarhyde (Tom Noonan) verka i det fördolda långt in i filmen. Och när han väl aktiveras får också hans arbetskamrat, den blinda Reba (Joan Allen), en framträdande position. Upplägget gör att fokuseringen ligger på Grahams arbete, samt hans relation med hustru och son. Det sistnämnda blir en ljus kontrast till allt det hemska, en mänsklig dimension som lyfter och berikar en redan mycket bra film. Betyg: 8.
No comments:
Post a Comment