DVD: Bigger Than Life (1956)

I Bigger Than Life är det ett idylliskt amerikanskt 50-tal som målas upp i mättade DeLuxe-färger och CinemaScope. Huvudpersonen Ed Avery (James Mason) är en elegant lärare av den gamla skolan, en god samhällsmedborgare och en värdig representant för en framväxande välmående medelklass. Han har allt som en man i hans ställning förväntas ha: fina hustrun (hemmafru så klart), fina sonen, fina bilen och stora villan. Men han har också problem med sin hälsa, vilket han länge döljer för sin familj. De första sprickorna i den annars så välartade fasaden börjar utkristallisera sig.

Till sist kollapsar han, läggs in på sjukhus och så småningom blir han tvungen att ta ett läkemedel för att överhuvudtaget överleva. Var sjätte timme måste han knapra piller och ganska snart börjar biverkningarna komma. Ed blir deprimerad och hans personlighet förändras gradvis. Läkemedlet hotar idyllen, han blir beroende, ökar doseringen och den långsamt växande maniska galenskapen blir en fara för hans närmaste…

Mason, som för övrigt även producerat filmen, tar sig an Ed Avery-karaktären med ett ganska intensivt skådespeleri och emellanåt hotar han att kväva omgivningen med sitt väl teatraliska anslag. Men när hans motspelare tillåts komma in i matchen på samma villkor blir balansen genast bättre.

Visuellt är det emellertid en intetsägande film. Regissör Nicholas Ray utnyttjar inte bredbildens kompositionsmöjligheter, utan använder sig av ett rakt traditionellt bildberättande där funktionalitet går före form. Mervärdet med filmen kan snarare hittas på ett innehållsmässigt plan.

Ja, för Bigger Than Life vill, från sin semivetenskapliga angreppspunkt, tala till hjärtat om faran med läkemedel, men hjärnan sätter effektivt stopp för budskapet. De stora pekpinnarnas berättande blir ointressant. Istället är det ett annat, mer omstörtande budskap som etsar sig fast i minnet. Filmen ifrågasätter försynt, medvetet eller omedvetet, det nya amerikanska samhället där det materiella tagit över, där kvinnan har förslöats och blivit marginaliserad i takt med automatiseringen av hushållssysslorna och där lösningen på mannens försörjarångest är att kvinnan slutar vara hemmafru och börjar jobba på riktigt. Men, det var väl knappast så de hade tänkt sig det hela? Betyg: 6.