DVD: Match Point (2005)

Det före detta irländska tennisproffset Chris Wilton (Jonathan Rhys Meyers) dras in i ett symbiotiskt förhållande med brittisk överklassfamilj och då särskilt med dottern Chloe (Emily Mortimer). Tillsammans med hennes bror Tom (Matthew Goode) och föräldrar konsumerar Chris och Chloe stora doser kultur; det blir opera, musikal, lantliga tebjudningar, fester och lerduveskytte. Kärleken spirar och gror, nepotismen frodas och Chris nya karriär skjuter fart.

Men så möter han blonda bombnedslaget Nola (Scarlett Johansson) vid ett pingisbord på en fest och han attraheras starkt och omedelbart. Bara för att någon minut senare upptäcka att hon är Toms flickvän och således omöjlig, utom räckhåll. Fast parallellt med att förhållandet med Chloe fördjupas (giftermål) lockas han fortfarande av Nolas sensualitet och det dubbla förbjudna i själva otrohetshandlingen. Chris hamnar i ett allt snabbare snurrande ekorrhjul av lögner och självbedrägerier. Hur ska han lyckas rädda situationen utan att förstöra relationen till sin nya familj?

Match Point är en atypisk Woody Allen-film. Det finns egentligen ingenting som direkt tyder på att han skulle vara regissören och detta är så klart mycket positivt. Möjligen skulle det fascinerande operasoundtracket med stycken av Bizet, Donizetti och Verdi kunna anföras till Allens intellektuella stil, men i övrigt alltså inget.

Huvudkaraktären Chris är oceaner ifrån Woody Allens vanliga neurotiska huvudrollsinnehavare, oftast spelad av Allen själv. Som före detta idrottsutövare på toppnivå har Chris vissa egenskaper som blir tongivande för filmens totala tematik; han har en extrem tävlingsinstinkt, ett suveränt självförtroende och dessutom en intellektuell medvetenhet om Slumpens mekanismer. Just det sistnämnda får stor betydelse i filmen från den inledande nätrullaren till en avslutande murrullare. Lägg till detta en närmast patologisk talang för att uttala såväl stora som små lögner och du har en framgångsrik överklasskille med goda framtidsutsikter i det översta skiktet av familjens imperium.

Scarlett Johansson har emellertid den kanske viktigaste rollen som Kvinnan som på klassiskt femme fatale-manér stör balansen. Hennes stora prestation i filmen är att hon verkligen lyckas övertyga åskådarna om att hon är precis så åtråvärd som Chris vill göra gällande. Och, här kommer själva poängen, det sker utan att särskilt mycket hud visas upp. Nästan all sensualitet sitter i hennes kroppsspråk och heta blickar, vilket är ett skönt avbrott från Hollywoodnormen.

Match Point har en i det närmaste perfekt dramaturgisk uppbyggnad. Handlingsförloppet är långsamt till en början, men karaktärer och miljöer är så pass intressanta att det inte spelar någon roll. Komplexiteten ökas och intensiteten stegras gradvis fram mot den oerhörda finalen. Det är ett mycket skickligt genomtänkt manus och likaledes kompetent regisserat av en manusförfattare och regissör som man trodde hade fastnat för alltid i sin egen neurotiska genre. Betyg: 8.