DVD: The Last Temptation of Christ (1988)

Berättelsen om Jesus från Nasaret måste vara om inte berättelsernas berättelse så åtminstone en av huvudkandidaterna till den utmärkelsen. Att återberätta handlingen känns därför ganska överflödigt. I Martin Scorseses The Last Temptation of Christ (1988) skiljer sig dock perspektivet en aning från den etablerade normen. Filmens manus – skrivet av Paul Schrader med Nikos Kazantzakis kontroversiella roman som förlaga – målar upp en mångsidig bild av Jesus och hans närmaste vänner.

I stark kontrast till bibelns evangelier lyfts Judas (Harvey Keitel) och Maria Magdalena (Barbara Hershey) fram som nyckelgestalter för Jesus spirituella utveckling. Judas är här en slug intrigmakare som finner vänskap där han inte hade förväntat det. Maria Magdalena är ungdomskärleken som efter att ha förirrat sig in i prostitution och självförakt slutligen finner sin plats i livet som lärjunge. I svåra roller bjuder både Hershey och Keitel på lysande spel.

Jesus blir i Willem Dafoes expressiva gestaltning en komplex grubblare med utstrålning, en man som tvivlar på att han är utvald och slits mellan att vara god och att falla för det onda, frestelserna. Från filmens början, där stor vikt läggs vid att berätta hur Jesus blev den man som vi känner från bibeln, till andra halvan där han skildras mer konventionellt, om än med en överraskande knorr på slutet, tillför Defoe en gripande mänsklig dimension i en av sina bästa rolltolkningar.

Förutom det som redan nämnts finns det några ingredienser som bidragit lite extra till slutresultatet: Peter Gabriels rytmiskt orientaliska filmmusik skiftar mellan att driva på och att fylla ut på ett njutbart vis. Harry Dean Stanton och David Bowie glänser i små men avgörande roller. Och sedan går det inte att komma ifrån Martin Scoreses habila hantverksskicklighet. Oavsett genre lyckas han så gott som alltid hitta rätt balans mellan dialog och bildberättande. Det är storslaget, hypereffektivt och proffsigt.

The Last Temptation of Christ orsakade liksom sin litterära förlaga en storm av vrede från bokstavstroende katoliker, inklusive ett gäng från Vatikanen. Även om det finns en del dubiösa tolkningar i filmen – som när Jesus i inledningen tillverkar korsfästelsekors åt romarna – är det ändå i det svåra, det utmanande, det som bryter mönstret, som filmens kärna finns. Nya perspektiv på gamla sanningar skapar här en mycket stimulerande och tankeväckande film. Betyg: 9.